I måndags började jag jobba. och det känns jättebra. Gillar verkligen mitt jobb och mina kollegor så det är med solsken i blick och ett leende jag hoppar in i bilen och susar iväg. Idag har vi försökt bringa ordning i alla tusentals fröpåsar som ska sås. Dill, Purjolök, Kronärtskocka, Luktärter, Stockrosor. Ja ni fattar. Man blir lycklig. Och även jag som gillar snö och oväder känner jag att det är dags för våren att göra entré nu. Imorgon är det onsdag och ledig dag. Jobbar 80% vilket i nuläget innebär lediga onsdagar. Tur, för jag tror inte jag hade kommit till jobbet imorgon för det har verkligen snöat sjukt mycket här nu. har ingen koll på hur mycket men det ska bli superspännande att öppna ytterdörren imorgon, om den nu går att att öppna....

Melker har installerat sig bra på dagis. Tobbe har sista inskolningsdagen med honom på torsdag. Men vi är inte särskilt oroliga för honom. Mira är där och månar så om lillebror ( lillebror och lillebror, han är snart om henne i längd och vikt, kan ha samma storlek på kläderna nu, ganska praktiskt ). Tobbe sköter lämning och hämtning och tycker det är kul att vara mer inblandad i barnen igen. Jag är glad över att slippa alla av och påklädningar så vi kompletterar varandra perfekt även i denna situation. 

Jag önskar mig ett uppvärmt växthus för jag vill så massa fröer till vårt trädgårdsland. NU NU NU!!!! 

Lördag: Miamys, Edvard och familjen Mattsson kommer på Melkerkalas. Fina vänner, vad jag tycker om er! Lek, tårta och mys.

Söndag: Vår vän Fredrik Jensner har vernissage. Efter bjuder bästaste farfar på söndagsmiddag på Dalby gästgivargård. Nu är vi hemma, barnen somnade på stört. Nu är kvällen vår!

Imorgon: Melkers första inskolningsdag på dagis. Snorig är han, vi får se hur det blir.

Idag 20 januari fyller Melker 1 år. Älskade lille skrutt, för ett år sedan var det kväll på bb och vi var så lyckliga och trötta. Finaste gosigaste gladaste Melker vi älskar dig oändligt mycket, tänk att du är vår son och bror. Det är helt fantastiskt.

Födelsedagen idag har firats i det lugna med mys och bus och prövat yoggi. I lördags var farmor, Colin, mormor, morfar, farfar och Lasse här på tårtkalas ( tack igen Inger för den superfina tårtan!). Melker var nöjd med dagen och somnade med kanelbulle och köttgryta i magen. Firning blir det återigen i helgen när familjen Mattsson kommer på besök och Miamys och Edvard. Så firad i dagarna tre ( om än utspritt ) det blir han vår stjärna. 

Idag:

I lördags:

20 januari 2009:

11 januari. TIDEN GÅR SÅ FORT. För ett år sedan var jag jättetjock och väntade på bebis. I år 2010 är Mira tillbaka på dagis och jag och Melker i slutspurten av vår hemmatid. Jul har firats. Nytt år blev det också. Mira är kortklippt och Melker har tagit sina första steg. Vi ( ja min händiga vackra man mest ) har tokrenoverat så nu tro det eller ej, är vi klara med ett rum på ovanvåningen. Vi är SÅ nöjda med vårt nya sovrum. Från att ha varit ett muggigt sunkigt instängt brunt rum med kattkissheltäckningsmatta på gungade golv, har vi nu ett vitt, ljust, luftigt rum öppet upp till nock med synliga takbjälkar och vitkalkad framplockad murstock och såpat rent tyst trägolv. Skillnaden är enorm. Tycker vi. Vi har ju levt som nästan i en tvåa, att nu ha en trea är stort, väldigt stort. Visserligen tror jag att andra har tyckt det varit jobbigare än vi att vi levt så ihopstuvade. Vi sover fortfarande alla i samma rum ( dock ej i samma säng ) men det är faktiskt helt ok. Med det inte sagt att det kommer bli sjukt skönt när barnens rum är klara. När det blir beror på tid och stålars. Resten av ovanvåningen är i samma skick som vårt sovrum var men numera utriven och består bara av spånskivor och byggdamm. Blir att börja om från början.

Julen i Kolboda var lugn och skön. Vacker med snö. Mira och jag åkte pulka dagen innan julafton. Nyår firades med god middag hos Rolf. Den obligatoriska korvgrillningsträffen med föräldrargruppen på nyårsdagen var mycket uppfriskande på alla sätt. Nu har det stormat i dagarna tre. Snön ligger ihopsamlad i hörnet på innergården. Ljusbrun, blåsten har täckt allt det vita med ett puder jord. Ser ut som kanel ( om man är positiv ). Några snöbilder:

Imorgon lämnar vi ett snöfluffigt Åslänten och drar till ett snöigt Småland.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!!!!!

Jenny Tobbe Mira Melker

Den kom! SNÖN!!! Med råge. Det är så vackert så man kan gråta. Här har snöat i snart tre dagar, vi har jättemycket snö! Verkligen. I fredags när vi var ute skönk jag ner till knäna och det var i fredags.... Igår fick vi hålla oss inne för det var snöstorm och Melker hade 39.4. Stackarn helt oigenkänlig, hängig, tyst och stilla. Idag verkar det bättre, men han har sovit skitdåligt i två nätter nu så jag är trött så det svider i ögonen. Tobbe är trött så det svider i ögonen för han har renoverat i två nätter. Det är tur att vi ska åka bort över jul så vi kan sova lite. 

Nedan några bilder från sötaste Almas dop. Hon döptes 12 december och jag har inga bilder från själva dopet för jag och Tobbe har nämligen fått det fina uppdraget att vara Almas faddrar eller gudföräldrar vilket man vill kalla oss. Så vi var upptagna med att hålla huvudpersonen samt, jag, läsa en dikt. Hade nog lite svajig röst men det gick bra. Vi ska försöka vara de bästa faddrar vi kan vara. Du är alltid välkommen hit Alma, ska bli så spännande att se vad du kommer bli för liten person.

Och så från Luciadagen. På kvällen efter att Melker trillat och slagit ut hörnet på sin vänstra framtand. Han har hakat på vampyrlooken kan man säga.... 

Första advent passerade i Stockholm, igår tredje advent var det Lucia. Julen tickar mot oss. Vi möter den med lugn, ingen stress. Vi tokstädar inte, vi gör inte massa konstiga nya egna sillar, vi köper inte många många julklappar, vi pyntar inte, förutom väldigt sparsamt ute och några stjärnor och fina lucian och stjärngossen som tassar runt i vårt fönster. Vi har bakat pepparkakor tillsammans med Elsa och Oqvin. Lussebullarna bakade vi i torsdags. Jag har en känsla av att jag har överskridit gränsen för hur många lussebullar man bör äta. Är sjukt svag för saffran. Luciatåg var det i fredags på dagis. 07.00 stod vi där i mörkret. Hade missat den viktiga infon att tåget skulle vara utomhus. Men Miras röda jacka funkade fint till tomtenissadräkten. De var så små och söta alla barnen, blinkade yrvaket och tittade häpet på alla föräldrar. Vår kamera slutade funka så blider uteblev. Gårdagens Luciadag glömde vi bort. Brukar annars tycka det är mysigt att slå på TV:n och lyssna på julsångerna, men  SVT play är guld så vi lyssnade sen på eftermiddagen istället. Jag älskar julen. När den är mysig och luktar gott. På fredag ska vi hugga gran med farfar. Då kommer det lukta alldeles fantastiskt gott här inne. Det gäller att välja sina egna favorittraditioner i julhysterin som råder. I år blir det jul i Kolboda. Ska bli skönt, hoppas så förbaskat mycket på snö. Har absolut inget behov av en sommarstuga men en vinterstuga hade varit fint i ett snöklätt landskap. Snö, inte för skidåknings skull utan bara för att det är så vackert och världen blir mer magisk än den är i grå fuktig skånsk jäkla dimma.

Oj Oj nu vaknar barnen, måste lämna datorn för att fixa mellanmål. Kanske en lussebulle till?

Vi har varit hemma ett tag, julen närmar sig. Stockholm var supertrevligt. Vi gjorde våra utflykter. Mira var lite för liten för Junibacken. Blev skiträdd på sagotåget för Vildvittror och drakar. Var blyg under sångstunden vid VillervilleKulla, men sken upp som en sol när vi åt Pannkakor. Om man frågar Mira var nog det det bästa med Junibacken. Pannkakorna. På kvällarna har vi eller mest jag eftersom Ragnhild jobbar sent och Mira lägger sig tidigt blarrat och käkat sena middagar med vin tillsammans med allra finaste Ragnhild. Vi har också varit hos Pm och Lena. Och så blev det äntligen av, ett studiobesök på DDB, Pm:s arbetsplats. Åtta våningar upp med panoramafönster ut över Stockholms vatten, trafik och tunnelbana. Häftigt! Fick massa välbehövd motion av promenader genom staden. Är krångligt med vagn i rusningstrafik på tunnelbanan, då går jag hellre. Mira leker här hemma att vi åker tunnelbana till Ragnhild.

Melkers slutamning har gått alldeles finemang. Nu sover han typ halvåtta till sex. Härliga timmar, har dock blivit nattuggla efter Stockholm. Är så mysigt att vara uppe och lyssna på barnens andetag och tystnaden.   

Nu är vår övervåning byggkaos. Snickare nr 4 kom till slut så nu har vi golv som inte låter hysteriskt mycket i vårt blivande sovrum. Alla mörka mystiska garderober är utrivna, alla felbyggda spånskivegolv i bitar. Murstocken är framme. Man upplever nästan övervåningen som ljus vilket är helt ofattbart. Vårt sovrum ska vi göra klart först, sen fortsätter vi efter hand med att dela upp så att barnen får varsitt krypin. Det är planen, Tobbe grejar så fort han får tid. Är skönt att äntligen vara igång.

Några Stockholms bilder 

Imorgon äntligen ska jag till Stockholm. Jag och Mira. Det ska bli så KUL! Vi ska mysa med Miras fadder Ragnhild och hänga med Pm och Lena. Sen ska vi till Junibacken. Ska bli så skönt att kunna fokusera 100 procent på lilltjejen, bara umgås hon och jag. Förstås vill jag hinna träffa massa fina fina FINA vänner, men om jag inte ringer är det för att jag helt enkelt inte hann.  Detta är min och Miras semester, vi ska inte stressa, vi ska sova och strosa och leka.

Med denna resa avslutar vi allt vad amning heter för Melker. Ingen mer kvällsboppe, eller småsnutt mitt i natten. Lite vemod och lite oro, mammahjärnan undrar hur han ska klara sig utan denna trygghetsdrog. Ack ack ack. Men åh det ska bli fantastiskt att sova hela nätter ( om man nu får det som småbarnsförälder ) och kunna ta ett eller två eller fyra glas vin och dricka kalla starköl!

Så fantastiska ljuva härliga Stockholm here I go.   

...är ikväll. Stormen har dragit över oss. Vid fyratiden välte flaggstången. Vid halv sextiden gick strömmen. Mitt i kvällsmaten. Vi fick plocka fram mackor och konserver. Men båda barnen är stormförtjusta i majs så de åt nöjt. Ingen bolibompa och ingen välling. Men de somnade ändå, till och med ganska fort. Sen kom strömmen. Sen gick strömmen. Men vid nio fick Tobbe och jag vår kvällsmat varm iallafall...

I måndags fick jag min svinspruta. Hade egentligen bestämt oss för att INTE ta den, men av olika anledningar ändrade vi oss. Gick på ett ögonblick och kändes inte ett skvatt. Men igår hujedamej, hade sån värk i kroppen att jag knappt orkade röra mig. Mådde illa och stickarmen är fortfarande öm som sjutton. Kan inte sova på vänster sida. Tobbe fick sin spruta idag. Känner inget säger han, vänta tills imorgon säger jag... 

Mamma och pappa har varit här två nätter. Vilket har resulterat i att vi har skinande nyputsade fönster i hela huset. Är helt häpen över vilken skillnad det blev. Är sugen på att hänga upp julstjärnorna redan nu. Tusen miljarder gånger tack allra sötaste mamma min. Du är bäst!